Jag börjar med tisdagen, som jag skrev tidigare så var min boxer sönder....trodde jag. Problemet var mycket mindre än vad jag trodde. Skönt! Först ringde jag mamma som berättade om boxer och kanalsökning, sen ringde jag boxer och hamnade i telfonkö plats 92....en mekanisk manlig röst sa följande; "Har du testat att dra ur strömkabeln och kortet ur boxer, vänta 10 sekunder och sedan återansluta allt igen?" - Nej, svarade jag. Eftersom jag redan tagit ur allting och lagt det i väskan, var det bara att plocka upp allt igen och sen fungerade i alla fall boxern, nu skulle jag göra ny kanalsökning. Jag kollade på internet hur man skulle göra, och sen försökte jag själv....vilket inte funkade. Sen kom Jenny som en räddande ängel....försökte hon med fast det inte fungerade....jag var i telefonkö plats 80....Jenny kollade runt om alla kablar var i ? vilket de inte var....hon hittade antennsladden (väldigt viktig sladd i detta tillfälle) och jag hoppade till, satte i den och gjorde ny kanalsökning......YES! Och så var allt som vanligt igen! Tack den mekaniske mannen som fick mig att prova och Jenny som hittade antennsladden! Angel of the day! <3

Så går vi vidare till onsdagen då dagen började med föreläsning och mobbing, mycket intressant och lärorikt. Sen var det grupparbete direkt, så det blev sallad till lunch. Efter grupparbetet gick Mia med mig hem, jag diskade väldigt snabbt, stängde väskan och sedan gick vi mot stationen. Där kramade jag Mia, hejdå och sen gick jag in för att kolla tåg eller buss? Det vart buss....OK tänkte jag, ingen fara! Men nästan direkt när bussen började rulla kände jag mig illamående. Jag tog huvudvärkstabletter och drack vatten....men det blev bara värre! Jag mådde illa, frös, hade huvudvärk och kallsvettades...sen höll jag på att somna hela tiden, men då mådde jag illa...i Högsby var det värst och jag höll på att gå av bussen. Ringde till mamma och var ledsen, fick som panik....ville bara ur bussen! Fick sitta och andas lugnt och djupt hela resan. I Hultfred blev det något bättre....och sen lite bättre hela vägen. Innan Linköping så åkte vi förbi en olycka. Det var ett släp som låg mitt på vägen, och sen låg det en lite stackars älg och andades vid sidan av vägen....usch stackars liten! Hemskt! Men vi kunde ta oss förbi och ganska så snart var jag framme och mamma mötte upp mig. Hemma! <3

Nu ska jag lägga ner bloggen och FB för en stund och ägna mig åt skolarbete. Är ensam hemma till halv fem, ikväll ska mamma och jag laga god mat....men som sagt, först ska läxorna göras....vi hörs!