Hjärtat blöder...likt en kniv som skär rakt igenom kroppen. Allting rasar samma....jag förstår ingenting. Vill bara sova, önskar att allting var en dröm. Klumpen i brötet är stor, magen värker och vill inte ha mat....huvudet bankar! Men det är inte mig det är synd om...nej tårarna faller för dem jag älskar. För dem som blivit sårade, jag önskar så att jag hade kunnat ta smällarna och skona dem jag älskar. Det är orättvist, det är obehagligt och skrämmande. Jag är rädd, jag är ledsen och förvirrad. Livet är inte lätt att leva...att leva i nuet är svårt. Vill bara hem och hålla om de som är mitt hjärta närmast. Jag vill krama dem och aldrig släppa taget....det känns ensamt här...vill vara där ni är.
♥